Text:Lars Johansson
Några thailändare flockas kring bakluckan på bilen.
Zahra Jonsson från Uppsala
plockar fram ficklampor,
leksaker, hygienartiklar, blöjor och annat som hon
lämnar över. Vi befinner oss i ett av de många läger
som byggts upp i närheten av den
lilla fiskebyn Ban Nam Khem norr om Khao Lak.
Byn totalförstördes av flodvågen och förlorade hälften av sina
cirka 2 000 invånare. I lägren har alla fått tak över huvudet
men hjälpbehovet är stort.
Zahra Jonsson och några vänner som hon lärt känna i Thailand
har samlat in pengar från bekanta i sina hemländer och gör
direkta hjälpinsatser i liten men välbehövlig skala. Så har
hennes fyra veckor långa semester i landet sett ut från start.
- Jag visste egentligen ingenting om situationen här nere innan
jag åkte, eller hur jag skulle kunna hjälpa till på bästa sätt, säger hon.
Innan avresan från Uppsala ringde hon runt till bekanta och
berättade om sina planer. Bekantskapskretsen bidrog med omkring
5 000 kronor som hon lovade försöka se till att de kom till
användning på bästa sätt. Efter en tid på plats lärde hon
känna likasinnade som också ville göra en insats.
Tillvägagångssättet är enkelt.
- Vi åker till lägren och frågar vad de behöver. Sedan åker vi
till stormarknaderna och handlar varor som vi tar med hit,
berättar hon.Det hon har med sig räcker egentligen inte långt.
Men det märks på lägerinvånarna att det är själva gesten som
uppskattas lika mycket. Ett besök från några som bryr sig om
dem blir ett välkommet avbrott i det monotona lägerlivet där
många fortfarande befinner sig i sorg och chock.
- Vi vill hjälpa dem att överleva för dagen, men även ge dem
chansen att få tillbaka livet på sikt, säger Zahra.
En cirkelsåg för båtbygget är dagens stora investering
som hon överlämnar. Pengarna till den plockade hon ut
från sitt och broderns gemensamma sparkonto för en framtida gemensam resa.
Merparten av byns invånare levde på fisket och många av båtarna
slogs i spillror. Och många av dem kommer att få stanna länge i lägret.
- Det stora problemet för många av de fattigaste var att de
saknade dokument som bevisar att de hade bostad och båt. I
praktiken var det svartbyggen, även om de bott i samma hus
i flera generationer. De thailändska myndigheterna hjälper
bara dem som har papper på att de hade en bostad eller fiskebåt,
berättar Roland Selzer, tysk läkare som jobbar som frivillig i lägren.
Just nu är värmen ett stort problem, men snart blir det värre.
När regnperioden startar om några månader kommer situationen snabbt att försämras.
- Här regnar det ovanligt mycket, framför allt i bergen där
en del av lägren finns. Jag törs inte tänka på hur det blir då, säger Selzer.
