Den genetiska färgläran

Det är väldigt praktiskt att förstå den genetiska koden, får då kan man räkna ut vilken färg ungar kommer få efter vissa föräldrar.

Vildkaniner är viltgråa, och deras genkod är AABBCCDDGG. Dom stora bokstäverna står för dominanta gener, dvs gener som ger synligt resultat även om dom bara är en av varje, i enkel uppsättning. En kanin som har Aa Bb Cc Dd Gg är också viltgrå. G-genen är den som styr färgningen av de separata stråna i pälsen. Ett stort G ger viltfärg, medans ett litet g ger enfärgade kaniner. En kanin som har A_B_C_D_ gg är svart. Understrecken står för att de stora bokstäverna kan dölja mindre dominanta gener.

De olika mutationerna av den viltgråa genkoden listas här nedanför, och mutationerna är rangordnande, så att den mest dominanta är högst upp.
Små bokstäver betyder att genen måste finnas i dubbel uppsättning för att synas, dvs det är recessiv. Gener som bara är delvis recessiva "syns igenom" ändå. De kallas även för intermediärer.

De bokstäver som är i fet stil är grundformen.

Färggener:

A = Pigmenterar päls och ögon.
achi = Blekningsanlag. achi achi B_C_D_G_ är chinchilla.
am = Mörk zobel.
an = Ljus zobel i enkel, ryss i dubbel uppsättning.
a = Albino (vit rödögd). I dubbel uppsättning blir kaninen albino, och aa kan dölja alla andra färger den bär på.
 

B = Bestämmer svarta och gula fält i pälsen.
Be = Gör pälsen mörkare. Viltgrå med enkel Be blir järngrå, med dubbel Be viltsvart som är mycket svår att skilja från vanlig svart.
bj = Ändrar färgfördelningen, intermediär. A bjbj C D G eller gg blir gul/svart japantecknat. Tillsammans med achi bleks den till vit japantecknat.
b = gulanlaget, i viltfärg så blir det viltgul, i enfärg rödbrun (madagaskar).

C = Bestämmer svarta och bruna fält i pälsen.
c = Brunanlaget, havanna. Påverkar även ögonen som blir något rödglansiga.

D = Bestämmer koncentrationen av svart pigment.
d = Blåanlaget. Den svarta färgen i pälsen blir uttunnad, och kaninen ser grå / blå ut. Påverkar även ögonen som blir gråblå.

G = Viltfaktorn. Ger en uppdelning av hårstråna. I USA finns det ännu en version av den, med andra "bälten" än de svenska, såkallad wideband.
g0 = Otter i enkel uppsättning, tan i dubbel (förutsatt att rödförstärkning finns med). Tillsammans med achi bleks den till en white.
g = Enfärgat.

Pigmenteringsgener:

Y = Bestämmer röd pigmentering.
y1, y2, y3 = ju fler små y, desto rödare päls. Viltgul med ett y blir bourgogne. Viltgrå med y1, y2 blir viltröd. Viltgrå med y1,y2,y3 och modifieringsgener blir harfärgad.

P = Bestämmer färgen i varje enskilt hårstrå.
P1, P2, P3 = Ger vita toppar i håren. Fler P, fler vita toppar.
Ps1, Ps2, Ps3 = Ger stickelhår. Fler P, fler vita hårstrån.

H = Bestämmer pigmentkoncentration.
h = Förtunnar färgen. Ljus gråblå, Gouwenaar har ett litet h efter en vanlig enfärgad blå kod. Ljusblå, Beweren, har samma kod. Hur mycket färgen förtunnas beror på dom medföljande modifieringsgenerna. Som en sorts förstärkning av lilla d egentligen.

Teckningsgener:

S
s = Holländartecknat. Det debatteras om den upprepar sig, och ser ut som s1 s2 s3, eller om den helt enkelt ser ut ss, eller om det är två olika s, en för ljus holländare och en för mörk. En utställningsholländare skulle alltså vara sm sl. en ljus holländare skulle vara sl sl, och en mörk sm sm.

K
K = Schecktecknat. Samma gen styr alla de olika scheckteckningarna, hur dom ser ut beror på vilka modifieringsgener dom har förutom sheckgenen. En korrekt tecknad scheck har koden Kk, om den har KK så kallas det för vitscheck. Vitscheckar får ofta problem med matsmältningen, eftersom KK påverkar tarmen så den inte kan ta upp natrium (salter). Resultatet är förstoppning.

Hårstrukturgener:

M = Lejonman. Man är inte överens om M bara är intermediärt, eller faktiskt dominant. Jag anser att det handlar om m, som en intermediär. Lejonhuvade kaniner får lejonman även om dom har bara ett m (alltså antingen dominant eller intermediär), men dom får ännu mer man om dom har mm (alltså är genen intermediär).

V = Styr hårtillväxten.
v = Angorapäls. Långa hår över hela kroppen som aldrig slutar växa. Angorakaniner måste klippas 4ggr per år.

L = Styr hårlängden.
l = Fuschpäls. Långa strån över hela kroppen som slutar växa vid ca 6cm.
lrex = Rexpäls. Korta jämna strån över hela kroppen, ger en plysch-aktig känsla.
lsatin = Satinpäls. Tunga långa strån som är mycket mjuka och glansiga. Styrs även av modgener.
 

Ögonfärgsgener:

X = Brun ögonfärg i dubbel uppsättning.
x = Vit blåögt. Delvis recessiv, kaniner med ett litet x blir wienertecknade (som mina), wienermärkta (vitt på nosen eller ett blått öga) och kan även enbart vara bärare. Hur teckningen ser ut och hur mycket den påverkar ögon och päls beror på modifieringsgener. I dubbel uppsättning blir kaninen vit med blå ögon.

Tillsammans med ryss-anlaget så blir det en kanin som är vit med röda ögon, men som inte är en albino. Alltså an an _____ xx ser likadan ut som aa ___ . Enda sättet att veta att man har en riktig vit rödögd är att para den med enfärgade kaniner.

Wienergenen i dubbeluppsättning färgar alltså av kaninen helt, med undantag av ögonen som enbart bleks till blått (inte avfärgar till rött som albino).

Mitt projektarbet handlar om just wienerteckningen.

Lut
lut = Lutino. En viltgul kanin med röda ögon kallas lutino, och det är lut-genen som bleker ögonen till albino men inte förändrar pälsen.

Modifieringsgener:

Det finns inget system för att beteckna alla de tusen olika modifieringsgener som finns. Dessa gener kan tex styra hur perfekt en holländare är i sina kanter, eller hur en wienertecknad avfärgas. Dom styr hur bra en mantelteckning blir etc etc.

Vilken kod har då din kanin? Gå in på SKAF och färger, eller på Birgit Lundbergs hemsida och leta reda på färgkoderna.

 

Har jag missat nånting eller skrivit fel, kontakta mig webmaster